Min älskade mamma har gått för att träffa Petra och sin barndoms familj. Fridfullt gav hon sig iväg på sitt första barbarns 35-årsdag. Antagligen tog hon samma väg som "flickorna", det vill säga genom fönstret! Ha det bra mamma, krama om Petra, vi ses när tiden är inne.Jag är definitivt inte rädd för döden, men lite orolig för hur vägen dit ska se ut...
