Jag mötte gråben!

Torsdagar och lördagar är jag medryttare till en jättetrevlig häst som heter Cactus Jack, en lagom stor och enormt cool kille. Hur cool han är fick jag verkligen se idag!

Jack med matte Karin

Efter att ha gått i ridhuset tre dagar så tyckte jag att han kunde slippa det idag och vi skulle ta en lugn tur genom Dalen och bara skritta och jogga lite lätt. Vi gav oss iväg och Jack kändes glad och pigg, vi skrittade nerför reningsverksbacken och över den spännande bron med forsen, Jack gick med långa kliv, öronen spetsade och verkade njuta minst lika mycket som jag. På andra sidan bron låg stigen mjuk och inbjudande upp mot Bispberg, så där blev det trav, funderade ett tag om jag skulle ta branta backen upp på åkern men bestämde mig för att fortsätta och rida runt istället. När jag kommit nästan ända upp uppfattade jag att det var ett rådjur längre fram på stigen, men den är lite krokig så sikten försvann. Jag saktade av till skritt när jag kommit runt nästa krök eftersom det hänt förut att Jack hoppat till när det dykt upp rådjur.

Ser rådjuret gå i en slänt med huvudet i backen, tänker att det letar efter mat under  snön, men samtidigt har reptilhjärnan (men inte jag :-) ) fattat att här är det nåt som inte stämmer, vilken konstig färg, det är ju grått?! Rådjuret vänder på sig och plötsligt inser jag att det har svans?!  Hakan ramlade ända ner till framvalvet på sadeln tror jag, det snurrar till i skallen, rådjur med svans? Då kommer ståpälsen det kan jag lova, för då har jag fattat, det är ju en varg! Är det möjligt?! Vargen har nu upptäckt oss också och tittar upp, sen kommer den mot oss, men då har jag fått nog, jag säger högt till Jack; "Nej nu vänder vi!". Skrittar runt kröken och sen blir det trav, lovar att jag aldrig travat i den nerförsbacken förut men nu får det bära eller brista, vänder mig om ett par gånger men vargen följer inte efter.

Travar ända ner till bron innan jag saktar av igen, Jack är jätteglad att vi vänt hemåt så tidigt, blir inte fullt lika glad när vi vänder mot ridklubben istället för att rida hemåt. Pratar med en av ridlärarna och säger att "nu är jag lite upprörd, kanske såg jag i syne men att jag tror att vi mötte en varg, kanske är det klokt att inte rida ut ensam åt det hållet". Då berättar hon att ryktena gått om att det varit varg där förra sommaren också, och vi konstaterar att man kanske inte ska gå med lös hund där i området.

Går tillbaka till stallet med Jack och på vägen möter jag ett äldre par som börjar prata, berättar att jag tror att jag mött varg, känner mig alldeles skakis, det måste ha varit en adrenalinkick utan dess like, de frågar hur hästen reagerade och först då inser jag hur cool han är kusen, för han hade ju bara höjt på huvudet och tittat, kände aldrig att han blev rädd, tror inte han hann uppfatta vad det var vi mötte. Man skulle kunna tro att Jack är en äldre gentleman men han är faktiskt bara 6 år.

Jack trodde säkert att vargen var grannens jättestora schäfer Pelle som brukade jaga hästarna i hagen.
Pelle finns inte kvar längre så nu är det lugnare...

När vi kom till stallet ringde jag till Peter E som jag vet är intresserad av varg, väckte honom då han jobbat natt, men jag lovar att det inte tog många sekunder innan han vaknat till när jag sa att jag sett en varg, och det nästan på hemmaplan!
Peter ringde mig några timmar senare och bekräftar att det var vargspår, han berättade att han spårat vargen en bra bit och trodde att han varit tämligen nära men inte sett den, troligen var det en ung varg som alltså inte var fullvuxen än, och jag som tyckte den var grymt stor, hur stor är då en fullvuxen varg?!

Nu tycker jag bara det är häftigt! Tänk JAG HAR MÖTT EN VARG, en livslevande och det konstiga är att jag känner mig inte rädd utan skulle vilja göra det igen, men utan häst och med kameran istället. Är faktiskt inte rädd för att ge mig ut i området igen med Jack heller, vargar rör sig på så stort område så det är nog ingen risk att träffa på den igen och om jag skulle göra det så ska jag våga fortsätta och inte vända om! Tror jag i alla fall...

En frostig Jack, tror det var -15 grader och fuktig dimma